Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara pÄ varför arbetstagare vÀljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan fÄ. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. DÀrefter har vinjetter utformats utifrÄn resultatet frÄn intervjuerna samt ett uppmÀrksammat fall i tidningen om just en sÄdan hÀr hÀndelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner pÄ situationerna.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

En konflikt mellan en arbetsgivare, som tillhandahöll tjÀnster och utstationerade sina arbetstagare till Sverige, och en fackförening som krÀvde att arbetsgivaren tecknade ett svenskt kollektivavtal var utgÄngspunkten för denna uppsats. Uppsatsen syftade till att studera om och eventuellt hur europarÀtten pÄverkar det svenska rÀttslÀget avseende rÀtten att vidta fackliga stridsÄtgÀrder i syfte att fÄ tillstÄnd ett kollektivavtal. För att uppnÄ syftet genomfördes en fallstudie av Vaxholmskonflikten. De slutsatser som uppsatsen presenterade var att lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare behöver förÀndras för att uppfylla de krav som direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahÄllande av tjÀnster stÀller, samt bÀttre svara mot den svenska arbetsmarknadsmodellen..

En av de senaste trenderna inom Employer Branding Àr att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hÄrdnande arbetsklimat Àr det viktigt att arbetsgivareförstÄr vad potentiella arbetstagare efterfrÄgar, för att öka förutsÀttningarna att skapalÄngsiktigt hÄllbara relationer och minska risken för ohÀlsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta stÀllning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som Àr avgörande för deras stÀllningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger pÄ socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding.

Syfte: HÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatser Àr idag vanligt förekommande. Genom olika hÀlsoprojekt kan arbetstagare bland annat fÄ subventionerad trÀning och utbildning inom hÀlsoÀmnen. Studiens syfte var att försöka fÄ en förstÄelse för hur nÄgra arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förÀndring. Syftet var ocksÄ att fÄ förstÄelse för hur individens mÀnnisko- och kunskapssyn kan pÄverka viljan till ansvar för ett hÀlsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt. Samtliga arbetstagare Àr kvinnor och anstÀllda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hÀlsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Det huvudsakliga syftet med denna framstÀllning Àr att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gÀllande kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare i de skandinaviska lÀnderna Det torde vara en allmÀnt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv existerar en sÄ kallad skandinavisk modell. Detta beror pÄ att de arbetsrÀttsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark Àr sÄ pass lika, bÄde vad gÀller den kollektiva och den individuella arbetsrÀtten. Skandinaviska kollektivavtal Àger i normalfallet endast tillÀmplighet pÄ avtalsparterna och deras medlemmar. Det Àr emellertid i dagslÀget att betrakta som en allmÀnt vedertagen rÀttsprincip att kollektivavtal, i dessa lÀnder, har en viss fjÀrrverkan Àven för utomstÄende arbetstagare. Detta innebÀr att de anstÀllningsvillkor som fastslÄs i kollektivavtal i viss utstrÀckning Àven gÀller för utomstÄende arbetstagare.

Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

I dag Àr det allt vanligare att en anstÀlld nÄgon gÄng under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sÄdan situation finns risk för att inkomsten frÄn utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sÄdan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmÄnaders- och ettÄrsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsÀnde har under utsÀndningstiden. SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr enkla att tillÀmpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Att fritt fÄ yttra sin Äsikt Àr nÄgot som gynnar envar. Möjligheten att fÄ delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvÀrde i samhÀllet. I Sverige rÄder yttrandefrihet och rÀttigheten försÀkrar mÀnniskor frihet att yttra sina Äsikter. Det finns dock situationer dÀr denna rÀttighet fÄr ge vika. En sÄdan situation kan uppstÄ i ett anstÀllningsförhÄllande dÀr det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.